Roks använder begreppet våld i hederns namn om det som samhället i stort kallar det hedersrelaterat våld och förtryck. Med den beteckningen blir det tydligare att heder inte är en förklaring till våldet, utan en ursäkt. Våld i hederns namn kan skilja sig åt i olika sammanhang, men är, liksom alla former av mäns våld mot kvinnor, den yttersta konsekvensen av könsmaktsordningen.
Vid våld i hederns namn finns alltid flera förövare. De skyldiga kan vara både män och kvinnor. Det speciella med denna form av våld är att den utövas av medlemmar ur den egna släkten och familjen. Den patriarkala familjen genomsyras av idén om heder och skam. Männens värde är kopplat till ordet heder. Kvinnans värde är kopplat till ordet skam.
Det är mannens heder som står på spel om kvinnan får dåligt rykte. Mannens heder beror på hur gruppens kvinnor påstås bete sig sexuellt. Gruppen kan vara den närmsta familjen, men den kan också bestå av hundratals människor. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus. Flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende är ett mått på familjens rykte och anseende. I sin mest extrema form kan kontrollen leda till dödligt våld.
Kraven på flickor och tjejer kan skifta men vanligt är att deras fritid är starkt begränsad. För en del flickor och unga kvinnor blir livet en ständig, och ofta omöjlig, kamp för att passa in både i föräldrarnas värld och i skolans och vännernas värld. Det är en psykisk påfrestning att ständigt vara på sin vakt för att det inte ska ”avslöjas” i familjen att hon har en killkompis, att hon byter kläder på väg till skolan eller sminkar sig på skoltoaletten. Hon vill heller inte låta kompisarna få veta att hon måste vara hemma direkt efter skolan och att hon inte får vara med på aktiviteter som andra är med på, så hela tiden måste hon hitta på ursäkter för att förklara varför hon inte följer med och fikar eller åker och badar med kompisarna. Kraven, kontrollen och bevakningen ökar ju äldre flickorna blir. De lever med ett ständigt tvång att uppfylla familjens förväntningar.
• avstå från umgänge med killar eller ha pojkvän.
• behålla sin oskuld.
• klä sig som föräldrarna bestämmer.
• avstå från att sminka sig.
• finna sig i att blir kontrollerad av släktingar.
• ingå arrangerade äktenskap, giftas bort i hemlandet.
• isoleras och straffas om hon bryter mot normerna.
En kvinna som lever i en hederskontext har ofta krav på sig att anpassa sig efter sin uppväxtfamilj i första hand, sedan efter sin man och hans familj. En kvinna som misshandlas i en familj där det finns starka kollektivistiska ideal kan ha svårt att få stöd av sin egen familj om hon berättar om misshandeln. Det finns starkt konservativa drag i samhällsgrupper där en familjs heder anses stå över allt annat, och att skilja sig brukar inte vara accepterat. Kvinnan ombeds kanske att vara tyst om misshandeln för att inte skämma ut sig och mannen. Även om det kommer fram att mannen misshandlar henne är det ofta kvinnan som anses bära skulden och ansvaret, dels för själva misshandeln, dels för att hon har ”skvallrat” om våldet.
Är du utsatt eller känner någon som är utsatt? Det kan vara svårt att förstå eller sätta ord på våldet. På kvinno- och tjejjourerna får man stöd i att göra det och få fortsatt stöd till ett liv fritt från våld.