Vi bröt tystnaden om våldsamma män
Mot slutet av 1970-talet började kvinnor och tjejer träffas i små grupper där de berättade om sina personliga upplevelser av män som slog och kontrollerade dem. Efterhand upptäckte de att mäns våld mot kvinnor var ett enormt utbrett samhällsproblem som det talades alldeles för tyst om. När de kunde tala fritt om våldet utan mäns närvaro, kunde de också stödja och stärka varandra. Kvinnor som levde med våldsamma män fick modet att lämna dem. Detta blev utgångspunkten för kvinnoseparatismen som sedan dess har varit en nödvändig förutsättning för Roks jourverksamhet. De positiva effekterna av att kvinnor hjälper kvinnor i solidariskt systerskap spred sig över landet och snart uppstod Sveriges första kvinnojourer. Kvinnojourrörelsen blev en av våra snabbast växande folkrörelser och 1984 bildades Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige. Under 1990-talet startades också tjejjourer i många städer, och år 2000 kunde även de ansluta sig till Roks som då bytte namn till Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Feminism är handling
Ingen kan ignorera kvinno- och tjejjourernas betydelse för den svenska feminismens starka ställning. Men utgångspunkten har alltid varit det konkreta jourarbetet. Feminism handlar om att ge stöd. Alla kvinnor och tjejer kan träffa en man utövar våld mot henne. Det enda som krävs för att råka ut för sexistiskt hot, våld och förtryck är att identifiera sig som kvinna eller tjej. Jourerna drivs med andra ord av systerskap, inte förmyndarskap.
Feminism ger kunskap
Utifrån jourernas praktiska feminism har insikter vunnits som sedan bildat underlag för forskning. Forskningsresultaten har i sin tur plöjts ner i det konkreta jourarbetet och tillsammans har detta mynnat ut i ett eget ämne – Kvinnojourskunskap.
Kunskap ger politisk förändring
Att feminismen fått en så framskjuten position i den svenska offentligheten beror till stor del på de specialkunskaper som kvinno- och tjejjourernas praktiska stödarbete har bidragit till. Roks opinionsdrivande verksamhet har också fått avgörande betydelse för svensk politik.
Att kämpa för ett bättre samhälle gör dessutom jourernas arbete mer meningsfullt. Rörelsens unika styrka ligger med andra ord i kretsloppet mellanpraktik, teori och politik.