Trygghet och kunskap på kvinnojourerna
Hos kvinnojourerna finns trygghet och stor kunskap om att bemöta och stötta kvinnor som utsatts för mäns våld. De utgår alltid från dina behov och önskemål. Kanske behöver du någon att prata med om din livssituation och relation. Du kanske söker råd kring en polisanmälan eller vårdnadstvist. Eller så har du varit utsatt för sexuella övergrepp, antingen nyligen eller för flera år sedan. Du kan även känna oro för en vän eller anhörig som du misstänker utsätts för våld.
Jourkvinnorna erbjuder samtalsstöd och råd och kan också fungera som stödpersoner vid besök hos exempelvis polis, advokat och socialtjänst. Alla kvinnojourer har en jourtelefon dit kvinnor och tjejer som behöver stöd kan ringa och i vissa fall kan du välja att chatta med jouren. Du kan vara anonym, och ingen registrering sker. Alla kvinnor som möter dig på jouren har skrivit under ett tystnadslöfte.
Av kvinnor för kvinnor
På kvinnojourerna arbetar endast kvinnor, och inga män tas emot. Det betyder inte att vi tror att alla män är våldsamma, men vi vet av erfarenhet att kvinnor ofta känner sig tryggare att tala öppet om sina smärtsamma upplevelser av mäns våld när män inte är närvarande. Därför har vi inga män på jourerna. En del jourkvinnor har egna erfarenheter av våld, medan andra inte har det. Men en gemensam kvinnlig identitet kan underlätta förståelsen för den verklighet som våldsutsatta kvinnor lever i, där män ofta har makten.
Skyddat boende
För de kvinnor som tvingats fly sitt hem på grund av våld och hot, erbjuder vissa kvinnojourer skyddat boende. Detta är en tillfällig lösning för att kvinnan och eventuella barn ska komma bort från det våld hon utsätts för. Socialtjänsten beslutar om vem som får plats på skyddat boende men på vissa kvinnojourer erbjuds skydd utan att socialtjänsten är inblandad.
Utformningen på det skyddade boendet varierar mellan olika kvinnojourer. Sedan den 1 april 2024 är skyddat boende en tillståndspliktig verksamhet vilket innebär att vissa krav ska vara uppfyllda vilket kommer att leda till mer likhet mellan boenden i landet.
Det yttersta ansvaret för att din rättighet till skydd tillgodoses ligger hos din kommun och enligt socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ge stöd och hjälp till dem som utsatts för brott. Många kommuner saknar dock egna skyddade boenden och förlitar sig istället på ideellt drivna kvinnojourer. En kartläggning från Socialstyrelsen 2020 visade att 54 procent av landets skyddade boenden drivs av ideella organisationer.
Skyddade boenden är en kritisk del av stödsystemet för våldsutsatta kvinnor och deras barn. De erbjuder inte bara en säker plats att bo på utan också ett omfattande stöd för att hjälpa dem att återhämta sig och bygga upp sina liv igen. Genom samtal, praktisk hjälp och juridiskt stöd kan skyddade boenden spela en avgörande roll i att stötta kvinnor att bryta upp från en våldsam relation och ge utsatta kvinnor och barn en chans till en tryggare framtid.
Opinionsbildning och samarbete
Den svenska kvinnojoursrörelsen har länge varit en stark kraft inom opinionsbildning, med fokus på att synliggöra mäns våld mot kvinnor. En stor del av Roks uppgift är att vara röst åt medlemsjourerna runt om i landet och förmedla deras verklighet till politiker och andra beslutsfattare.
Målet är att förbättra stödet och skyddet för utsatta kvinnor och barn samt att förebygga och motverka våld. Jourerna deltar som experter i referensgrupper, fungerar som remissinstanser för statliga utredningar och myndigheter och producerar egna rapporter. Jourerna är partipolitiskt och religiöst obundna.