Barn har lagstadgad rätt till att växa upp under trygga förhållanden och skulle de utsättas för eller bevittna våld, så har de rätt till hjälp och stöd. Barnen har också ett behov av att bearbeta våldet som de upplevt eller bevittnat.
Alla jourer som tar emot barn har ett minimiansvar för barn som går ut på att:
- Vara en trygg plats.
- Lämna över till andra aktörer.
- Eventuellt erbjuda stödinsatser.
En del jourer har samtal med barn. En vanlig föreställning är att det är bäst att inte väcka den björn som sover, att inte prata om och påminna barnen om otäcka händelser. De som arbetar med utsatta barn vet att björnen aldrig sover! Att låta bli att prata gör inte att händelsen försvinner. Men det är barnet själv som bestämmer takten i samtalet.
På jouren kan de även få träffa andra barn med liknande erfarenheter. En del jourer har organiserade aktiviteter för barnen.
Jourkvinnor måste ha kunskaper om hur barn som upplevt våld kan reagera, ge barnet individuellt stöd och vara en trygg person som lyssnar och som finns tillgänglig så att inte barnen hamnar utanför när mamman har så mycket praktiska stödbehov. Boendet ska också vara anpassat till barn i olika åldrar med blöjor, mat och saker att sysselsätta sig med. Klädeskrokar i barnnivå, roliga sängkläder och kanske ett gosedjur på sängen kan vara små saker som gör att barnen känner sig välkomna.
Roks arbetar också praktiskt i kvinnojourerna med barnansvariga kvinnor som tillvaratar barnens perspektiv, samt med att kvalitetssäkra kvinnojourernas stöd till barn som upplevt våld hemma.
Måste jourerna anmäla?
Eftersom flera jourer numera tar emot kvinnor med barn från socialtjänsten, är jouren i vissa fall att betrakta som utförare av socialtjänst. För dessa barn och kvinnor gäller SoL, Socialtjänstlagen, och enligt SoL har anställda på jouren anmälningsplikt när det gäller barn som kan riskera att fara illa, eller som på annat sätt bedöms vara i behov av stödinsatser. Det är barnens rätt att få en utredning om sin situation. Utredningen ska ligga till grund för vilka insatser som beviljas från socialtjänsten för barnet och mamman.
Insatser kan vara umgängesstöd, familjepedagog eller samtal för barnet.
Hur görs en orosanmälan?
På kvinnojourerna så görs alltid en orosanmälan i samförstånd med mamman, och bäst är att mamman själv anmäler till socialtjänsten att hon behöver stöd.
En orosanmälan görs till den kommun eller stadsdel som barnet bor. Oftast görs anmälan skriftligt men om det är bråttom så kan anmälan också göras muntligt. I anmälan beskriver man vilket barn man är orolig för, sina iakttagelser och sin oro för barnet. Socialtjänsten ber ofta den som anmäler att vara så konkret och detaljerad som möjligt kring anledningen för sin oro då detta underlättar deras arbete.