Vad är våld?
Roks ser att mäns våld kan drabba alla kvinnor och tjejer i samhället, men också att kvinnors och tjejers livsvillkor och livsrum kan variera beroende av etnicitet, social tillhörighet, ålder, sexualitet, funktionalitet och missbruk. Därför är det nödvändigt att belysa både de erfarenheter som skiljer och de som förenar kvinnor och tjejer för att förstå hur våldet uttrycker sig.
Kärnan i Roks verksamhet är det fält som kvinno- och tjejjourerna verkar inom. Riksorganisationens förståelse av våld baseras på kvinno- och tjejjourernas 40 åriga erfarenhet av att stötta kvinnor, tjejer och barn.
Förklaringar till mäns våld mot kvinnor brukar ibland delas upp i två fält, där det ena utgår från individuella förklaringar till våld utan att ta så mycket hänsyn till kön. I motsats till detta finns det som kallas för en feministisk våldsförståelse där könet är centralt.
I ett individ perspektiv ses effekter av individuella psykologiska störningar och/ eller sociala problem som förklaringsmodeller till förekomsten av våld i samhället. Man gör skillnad på så kallade vanliga relationer och våldsrelationer. Det antas med andra ord vara särskilda män som slår och särskilda kvinnor som blir slagna.
Utifrån det strukturella perspektivet menar man istället att det handlar om gradskillnader. Man tar fasta på att även så kallade vanliga heterosexuella parrelationer ofta innehåller manlig överordning även om inte fysisk misshandel förekommer. Med detta som utgångspunkt söker man de gemensamma mekanismer som strukturerar såväl ”vanliga parrelationer” som de som präglas av mannens våld mot kvinnan.
Roks kunskapsgrund utgår från det senare och menar att våldet sker inom ramen för könsmaktsordningen, den struktur där kvinnor betraktas som underordnade män och där underordningen antas vara en betydelsefull del av strukturen.
Våldets kontinuum och könsmaktsordningen
I ett samhälle som baseras på en könsmaktsordning råder normer om manliga beteenden. Att vara dominant, aggressiv och att "ta för sig" är inom ramen för hur en man förväntas bete sig. Det betyder att den man som använder våld handlar i linje med kulturella föreställningar om maskulinitet och mansnormer.
Roks använder uttrycket "sexualiserat våld" för att synliggöra kvinnors utsatthet. I detta begrepp ryms utöver mäns våld mot kvinnor och tjejer i parrelationer också olika handlingar som kan kopplas till uttryck för manlig makt såsom: sexuella trakasserier och övergrepp, könsstympning, konsumtion av pornografi samt köp av kvinnors kroppar för sexuella ändamål.
Våldet brukar beskrivas som ett kontinuum. Med detta menas att man ser att det finns ett samband mellan våld och andra, mer accepterade uttryck för mäns överordning. Det går inte att förstå våldet som avskilt från sådana uttryck, utan som att de ligger i linje med det.
Genom att tolka förtryck mot kvinnor och våld som gradskillnader och en konsekvens av strukturella villkor i samhället följer också ett antagande om att vilken kvinna som helst kan bli offer för mäns våld. Mäns våld mot kvinnor begränsar det dagliga livet för alla kvinnor, om inte annat genom att kvinnor måste förhålla sig till hot om våld. Roks menar att detta leder till en begränsning av kvinnors rörelsefrihet och demokratiska rättigheter.
Inte heller de män som utövar våld kan avgränsas till vissa så kallade avvikande grupper såsom psykiskt sjuka män eller missbrukare, utifrån denna förståelse av våld. Tvärtom anser Roks att mäns våld återfinns inom alla samhällsklasser.