Rebecca Lagh tilldelas Årets kvinnogärning!

Utmärkelsen Årets kvinnogärning går till någon som genom en anmärkningsvärd och signifikant gärning har bidragit till att mäns våld mot kvinnor lyfts fram i ljuset och visat att denna verklighet, som alltför många kvinnor lever i, också går att förändra. Priset har delats ut sedan 1999.

Priset för Årets kvinnogärning 2022 går i år till advokaten Rebecca Lagh för hennes ihärdiga juridiska arbete mot mäns våld mot kvinnor – och för att hon bidragit till att våldets normaliseringsprocess för första gången använts som grund vid en fällande dom.

Grattis! Hur känns det?
– Det känns otroligt roligt och hedrande att få denna utmärkelse. För mig är det här en av de finaste utmärkelserna man kan få, säger Rebecca Lagh.

Vad kan den här domen komma att betyda för våldsutsatta kvinnor i framtiden?
– Om domen håller sig i övre instans kan den få en avgörande betydelse för våldsutsatta kvinnor generellt. Vi kommer sannolikt se fler fällande domar om kunskapen och förståelsen för normaliseringsprocessen ökar. Fler kvinnor kommer känna sig trodda, vågar berätta och anmäla brott. Fler kommer få upprättelse för det våld de blivit utsatta för och med det kommer också förtroendet för rättsväsendet öka. Till det kommer att domare och rättsväsendet i stort kommer att tvingas läsa på om vad normaliseringsprocessen innebär och hur det påverkar den som är våldsutsatt att leva i en relation där det förekommer upprepat och systematiskt våld. Förhoppningsvis slipper våldsutsatta kvinnor framöver svara på frågor som varför hon inte lämnat relationen tidigare, varför hon inte tydligare sagt nej eller dylikt. Det psykiska våldet, söndringen och kontrollen som ofta skadar mest kommer helt enkelt att få större tyngd, bli tydligare och få en helt annan relevans i brottmålsdomar än idag.

Roks ordförande Jenny Westerstrand var med i juryn och förklarar varför valet föll på just Rebecca Lagh i år:
– Inte förrän nu har man i domstolssammanhang tagit till sig våldets normaliseringsprocess och lagt den till grund för hur våld förstås. Den feministiska forskningen och kvinnojoursrörelsen har mött motstånd i rättegångssalar i snart 40 år. Att Rebecca Lagh trots detta hårda motstånd bidragit till att våldets normaliseringsprocess använts som grund i en fällande dom är ett sent men välkommet erkännande av kvinnojourernas kunskap – och det inger hopp om att fler våldsutsatta kvinnor ska få rättvisa skipad i framtiden, säger hon.

Motivering:

Genom envishet, kunskap och djärvhet har Rebecca Lagh i sitt arbete bidragit till att konkret vidga våldutsatta kvinnors och barns utrymme inom rättens ramar och till att synliggöra den kunskap som kvinno- och joursrörelsen har inhämtat och utvecklat under 40 års tid.

Under 2022 arbetade Rebecca Lagh metodiskt och kunskapsbaserat med ett brottmål som rörde en mans grova våld mot en kvinna, utövat över tid. Utgången innebar att våldets normaliseringsprocess kom att läggas till grund för fällande dom.

Detta rättsliga erkännande för jourrörelsens och den feministiska forskningens kunskaper är en enorm framgång för kvinnor och barn.

För sitt arbete med att, trots motstånd och stora hinder, göra denna kunskap tillgänglig och giltig genom utredningens gång och inom rättens ramar, och för sin envisa och mångåriga kamp mot mäns och fäders våld mot kvinnor och barn, tilldelas Rebecca Lagh priset Årets kvinnogärning 2022.

Här kan du läsa mer om våldets normaliseringsprocess.

Tidigare mottagare av Årets kvinnogärning:

2021 – Mor Çati

2020 – Roks kvinnojourer och tjejjourer

2019 – Matilda Gustavsson

2018 – Alexandra Pascalidou

2017 – Cissi Wallin

2016 – Katarina Wennstam

2015 – Zara Larsson

2014 – Parvin Ardalan

2013 – ”Nora” i P1-dokumentären Den fastspända flickan

2012 – Margot Wallström

2011 – Johanna Koljonen

2010 – Maria Sveland

2009 – Eva-Britt Svensson

2008 – Jenny Westerstrand

2007 – Monica Dahlström-Lannes

2006 – Madeleine Leijonhufvud

2005 – Nahid Persson

2004 – Maria Eriksson

2003 – Margareta Winberg

2002 – Marianne Eriksson

2001 – Slagen Dam: Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne Marie Kalliokoski

2000 – Alexa Wolff

1999 – Anita Gradin