Nyheter
Under 1970-talet började kvinnor organisera sig mot mäns våld mot kvinnor i Sverige. Det som först skedde i kök och vardagsrum växte snabbt till kvinnohus dit kvinnor kunde vända sig för stöd och skydd. Sedan dess har de ideella kvinnojourerna och tjejjourerna outtröttligt fortsatt sitt arbete – med att stötta kvinnor, tjejer och barn och med att bekämpa mäns våld.
Hundratusentals samtal under 50 års tid har skapat en unik och ovärderlig beprövad erfarenhet. Det är denna samlade kunskap som gör kvinnojourerna till de främsta experterna på kvinnors våldsutsatthet – och som utgör själva grunden för deras metodik.
Kvinnojourernas och tjejjourernas arbete utgår från kunskapen om att mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer är systematiskt. Genom en normaliseringsprocess förminskas våldet tills det blir vardag för henne – och samma normalisering sker i strukturerna runt omkring.
Att mötas av kvinnor och tjejer som förstår detta våld, och som står vid hennes sida i stället för framför eller bakom henne, är avgörande för att hon ska kunna återfå sin trygghet och handlingskraft.
Jourerna arbetar alltid utifrån hennes egen förmåga, vilja och takt. Efter en relation där hennes självkänsla systematiskt brutits ner behöver hon stöd för att återfinna sin inre kompass.
Att bygga upp hennes självkänsla görs genom att stå bredvid henne – inte genom att styra eller pressa, framför eller bakom henne. I många av samhällets processer förväntas hon anpassa sig efter externa krav och beslut. Jourerna gör tvärtom. De ger henne verktyg, kunskap och stöd, men låter henne äga sin berättelse och sina val.
I jourernas DNA finns en grundläggande princip: de tror på henne. Hon bestämmer vad hon vill berätta och i vilken takt. Våldsutsatta kvinnor och tjejer berättar ofta stegvis, och de testar omgivningens reaktioner för att se om de blir trodda. Hos myndigheter kommer hennes ord att utredas och värderas – hos en jour möts hon av tillit.
Våldet är alltid hans ansvar. Jourernas metodik handlar därför om att flytta skam och skuld från henne till honom – där den hör hemma. Det är en central del i frigörelsen från våldet och en förutsättning för att hon ska kunna gå vidare.
Jourerna visar henne att hon inte är ensam – varken i stunden eller strukturellt. Mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer drabbar alla grupper, oavsett bakgrund, ålder eller livssituation. Kunskapen om detta ger henne både trygghet och styrka.
Anonymitet är en grundförutsättning för att kvinnor, tjejer och barn ska våga söka stöd. Rädslan för att inte bli trodd, eller för att hamna i myndighetsprocesser, gör att många drar sig för att söka stöd hos samhällets övriga instanser. Jourerna är därför en lågtröskelverksamhet där hon kan vara helt anonym och där förtroendet får byggas i hennes takt.
Eftersom jourerna står utanför myndigheternas byråkrati kan kvinnor, tjejer och barn söka stöd utan krav, trösklar eller förhandsbedömningar. Hon behöver inte formulera sin våldsutsatthet perfekt för att få hjälp – hon kan komma med en oro, en känsla, medvetna våldserfarenheter eller bara ett behov av att prata.
Det gör jourerna till en snabb och trygg väg bort från våldet.
Många som utsätts för våld har initialt inte orden för det de varit med om. Jourerna hjälper henne att förstå, formulera och sätta ord på våldet – en process som tar tid och som är avgörande för hennes frigörelse. Hos myndigheter förväntas hon ofta redan ha gjort den resan. Det behöver hon inte hos jouren.
När hon vill det fungerar kvinnojourerna och tjejjourerna också som ombud. De vet hur samhällets system fungerar, hur förövare kan fortsätta utöva kontroll genom processer och hur felaktiga bedömningar kan skada henne. Jourerna säkerställer att hon får sina rättigheter tillgodosedda och att professionella agerar korrekt.
Det stödet finns ingen annanstans.
Kvinnojourerna och tjejjourerna finns där samhällets system inte räcker till. De står kvar när andra instanser brister, och de arbetar utifrån kunskap, erfarenhet och ett orubbligt engagemang för varje kvinna, tjej och barn som utsätts för mäns och killars våld.
Kvinnojourernas och tjejjourernas metod är lika enkel som den är kraftfull: att stå vid hennes sida – hela vägen från våld till frihet.
Kvinnofridsveckan
Kvinnofridsveckan inleds den 19 november och avslutas den 25 november, på FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor. Under veckan anordnar kvinno- och tjejjourerna föreläsningar, demonstrationer, manifestationer, fackeltåg, tipspromenader och kampanjer på sociala medier.