Nyheter
I det senaste numret av Kvinnotryck är ingen mindre än Fanna Ndow Norrby på omslaget. För att teckna en prenumeration och ta del av hela tidningen, mejla till kvinnotryck@roks.se. Mer info här!
***
Hon är aktivisten som inte längre vill kalla sig aktivist. Som drev antirasistiska och feministiska frågor så hårt att hon till slut blev utbränd. Numera prisbelönad kommunikatör, poddare, programledare och skribent som äntligen hittat en balans mellan sitt politiska engagemang och det lustfyllda, enkla.
FANNA NDOW NORRBY och hennes vän och kusin Amie Bramme Sey hade länge pratat om varför det var så tyst om övergreppen inom hiphopkulturen. Namnen på kända artister som då och då dök upp till ytan men som aldrig ledde vidare till något annat än viskningar. Hur kom det sig att hiphopkulturen aldrig hamnade i #metoos sökarljus när det fanns så många berättelser om såväl sexbrott som trakasserier?
De bestämde sig för att göra ett avsnitt i sin podcast »Amie & Fanna« där de lite trevande radade upp exempel. Amie berättade om ett övergrepp hon själv varit med om och mot slutet kastade de ut frågan om det inte var dags för hiphopens metoo. En anonym frågelåda skapades dit man kunde skicka in sin berättelse. Gensvaret var enormt, plötsligt hade deras handfull namn växt till ett tjugotal, varav ¡ era namn nämndes ¡ era gånger. Liknande händelser, läs övergrepp, som begåtts av samma man mot ¡ era olika kvinnor.
– Vi var skakade, för nu hade vi plötsligt en lista på många framgångsrika mer eller mindre folkkära artister och vad skulle vi göra med det?
Förtalslagstiftning och löftet om anonymitet gentemot kvinnorna omöjliggjorde all sorts publicering. Men #metoo hade äntligen nått hiphopkulturen, och även denna gång hade allt sin början i USA där rapartisten Diddy hösten 2023 anklagades för mångårig misshandel och våldtäkt av sin före detta fliickvän Cassandra »Cassie« Ventura.
Det blev startskottet som fick över 120 personer att träda fram och vittna om övergrepp som bland annat ägt rum under Diddys ökända fester.
Det hela ledde till att Diddy åtalades för bland annat sexhandel, utpressning, trafficking och våldtäkt. Åklagarna menade att han länge lett ett »sexbrottsimperium«.
Strax därpå eskalerade bråket som bubblat sen många år mellan två av hiphopens giganter Kendrick Lamar och Drake. Ömsesidiga anklagelser och sällsynt smutsiga karaktärsmord formulerades i ett dissbattle där de i låtar anklagade varandra för alltifrån pedofili till misshandel, våldtäkt och att vara usla fäder.
Backa ytterligare tio år och avslöjanden om Michael Jacksons övergrepp och R. Kelly som 2022 dömdes till 30 års fängelse för bland annat människohandel och övergrepp. Allt fanns där som en bakgrund i postmetoos anda.
Kritiken dröjde inte länge. Vissa menade att de spädde på rasistiska fördomar genom att prata om övergreppen inom hiphopkulturen. En kritik som även hördes i USA i samband med avslöjandena om Diddy, R. Kelly och Michael Jackson.
Samtidigt som dokumentärer, reportage och vittnesmål publicerades om de många övergreppen dessa kända män begått fylldes kommentarsfälten av försvar som gick ut på att samhället alltid vill krossa svarta män.
– Till viss del kan jag förstå det, att attackera hiphopen har länge varit ett uttryck för rasism. Men samtidigt kan vi ju inte hålla tyst om allvarliga övergrepp bara för att det handlar om hiphop. När det till och med finns en övervakningsvideo av hur Diddy misshandlar sin flickvän kan man inte ha den analysen längre.
Feminism och antirasism är teman som går igen i allt Fanna Ndow Norrby gjort. Instagramkontot »Svart Kvinna« startade hon som 24-åring för att synliggöra den grova rasism som svarta kvinnor utsätts för dagligen i sina liv.
Hon hade länge burit på en ilska och frustration över medias förkärlek att »problematisera invandringen« och ifrågasätta upplevda erfarenheter av rasism samtidigt som Sverigedemokraterna växte och tog allt större utrymme i offentligheten.
– Det var en extremt gaslightande period och jag kände att jag behövde göra något.
Inspirerad av andra feministiska konton som @kvinnohat och den antirasistiska gruppen Rummet som tidigare samma år startat en separatistisk plattform för människor med erfarenhet av rasism bestämde hon sig för att starta ett instagramkonto.
Med hjälp av enkel svartvit kommunikation publicerades citat som alla vittnade om den vardagsrasism som svarta kvinnor utsatts för. Inga bilder, bara svart text mot vit bakgrund.
– Är dina läppar lika svullna där nere som där uppe höhö?
– Ni är svarta! Varför sola?! Gå och bada istället!
– Jaha, har vi börjat anställa blattar nu eller?
Citaten är tre av de hundratals vittnesmål som kom in. Gensvaret var enormt, på bara en dag fick kontot tiotusen nya följare och snart hade det tredubblats, något Fanna tror beror på tajming och behov.
– Många har säkert haft liknande idéer genom åren men min paketering gav genomslag.
Berättelserna som skickades in var absurda och vidriga, men efter ett tag tog sorgen över. Att ägna all sin tid och energi åt rasism är nedbrytande vilket för Fannas del ledde till depp och så småningom utmattning.
– Jag kände att det var mitt kall och ansvar eftersom jag lyckats samla ihop alla de där berättelserna och det fanns ett momentum. Men det gick för långt. Det var det enda jag tänkte på och till slut blev allt det negativa för tungt att bära.
Eftersom kontot dessutom var en succé var det ännu svårare att bryta och prata om något annat.
Att rasism allvarligt skadar din hälsa är numera ett välkänt faktum belagt i otaliga rapporter. I USA används ibland begreppet weathering, från början en geologisk term som handlar om det slitage som uppstår av långvarig utsatthet av atmosfären. Det var något liknande Fanna upplevde när hon som 25-åring plötsligt fick hjärtklappning, svårt att sova, dåligt minne och en enorm trötthet som inte liknade något hon erfarit tidigare.
Hon hade just tagit examen på Berghs School of communication men istället för semester, stängde hon in sig och kollade på serier i tre veckor – utan ljud eftersom det var svårt att ta in fler sinnesintryck samtidigt. Det blev en nödvändig återhämtning som gjorde att hon så småningom kunde fungera igen.
– Jag hade i likhet med många andra som blir utbrända, varit stressad under lång tid och ignorerat varningssignalerna tills det en dag inte gick längre.
Erfarenheterna var något som kom till användning när hon några år senare gjorde programmet »We can’t do it« för SVT som handlade om utbrändheten bland kvinnor. Ett strukturellt samhälls problem som dessvärre bara ökar.
Enligt flera rapporter från bland annat Försäkringskassan och Folkhälsoinstitutet löper kvinnor mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män. Förra året kom en ny dyster toppnotering från Försäkringskassans årliga lägesrapport om psykiska ohälsa som visade att det framförallt var mammor i åldern 30–39 år som drabbades.
Orsakerna handlar om arbetsmarknaden där många kvinnor arbetar inom så kallade riskyrken inom välfärdssektorn med bristande arbetsmiljö inom vård, skola och omsorg. Men det handlar också om den snedfördelade arbetsfördelningen i hushållen där kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem.
Bland unga kvinnor tycks orsakerna finnas i höga förväntningar från samhället men också alltför höga krav på sig själva. Dubbelt så många kvinnor i åldern 16–29 uppgav att de kände sig ganska eller mycket stressade, vilket var dubbelt så många som männen i samma åldersgrupp (Folkhälsoinstitutet).
För Fanna innebar erfarenheten att hon fick lägga om sitt liv och hitta strategier för att fortsätta orka.
– Jag för inte längre en politisk kamp på det sättet för det var ohållbart. Jag är ganska ledsen för att så många av mina unga år gick åt till att bara prata om så tråkiga saker. Nu försöker jag istället portionera ut och välja när jag har energi att gå in i vissa tunga frågor istället för att det ska pågå konstant.
Uppväxten i Hammarbyhöjden med mamma och i Kärrtorp med pappa som båda gjort klassresor både uppåt och neråt beskriver hon som medelklass med fötterna i olika kulturer.
Feminist har hon varit så länge hon kan minnas, något hon tidigt fick med sig hemifrån med samhällsintresserade föräldrar. Efter utbildningen som kommunikatör har hon sysslat med kommunikation i olika former och medier; poddare, skribent, journalist.
Instagramkontot »Svart kvinna« blev även en bok som kom 2015 och en pjäs på Riksteatern (2019) i regi av Josette Bushell-Mingo. Podden »Raseriet« startade hon 2016 tillsammans med sin kusin och vän Amie Bramme Sey som en motvikt till de helvita arbetsplatser inom media de båda jobbat på.
– Jag hade varit på SVT och Amie på Aftonbladet och vi upplevde båda att det var så märkligt att de som skulle rapportera om Sverige och världen så ofta saknade perspektiv kring feminism och antirasism. Det fanns tusen exempel, som när Anna Hedenmo i partiledarutfrågningen frågade Jimmie Åkesson vem som skulle städa våra arbetsplatser om vi nu inte tog emot mer flyktingar. Som om det var grunden till varför vi ska vara antirasister, att vi behöver folk som städar!?
...
Teckna en prenumeration på kvinnotryck för att läsa hela intervjun med Fanna Ndow Norrby och resten av tidningen. En prenumeration kostar 250 kronor per år för privatpersoner. Mer info hittar du här!
Text: Maria Sveland
Bild: Liza Simonsson