Nyheter
Den fjärde februari lämnade den särskilde utredaren Inga-Maj Andersson in utredningens betänkande om förändringar i abortlagen, SOU 2025:10. Bland annat föreslås att rätten till abort ska tydliggöras, och att hälso- och sjukvården ska tillhandahålla abort skyndsamt. Det är positiva förändringar, tycker Roks ordförande Adine Samadi, men hon frågar sig också: för vem? I betänkandet finns nämligen också ett förslag om att ta bort ordet "kvinna" och ersätta det med "den som är gravid".
– Aborträtten är en central del i kvinnors rättigheter. Det är positivt att man vill tydliggöra denna rättighet – men det är olyckligt att man samtidigt osynliggör kvinnan, säger hon.
Syftet med utredningen är att abortlagstiftningen ska moderniseras. 50 år har gått sedan abortlagstiftningen infördes och lagen behöver bland annat anpassas till den medicinska utveckling som skett.
– Att se det som en modernisering att ta bort kvinnor från abortlagstiftningen är paradoxalt. Till och med för 50 år sedan såg man det här som en lag som handlar om kvinnors rättigheter. Men idag gör man en annan analys. Det kommer dock inte som en chock för oss, vi har sett hur språket har blivit allt mer könlöst under en längre tid, inte minst när det kommer till mäns våld mot kvinnor.
Det är så otroligt provocerande att kvinnor har makten över reproduktionen
Att sudda bort kvinnor ur hälso- och sjukvården är överlag problematiskt. Bland annat på grund av hur det kan påverka forskning och framsteg om kvinnosjukdomar och symtom som skiljer kvinnor och män åt. Men det är inte det som Adine Samadi ser som pudelns kärna.
– Grundproblemet är att det är så otroligt provocerande att kvinnor har makten över reproduktionen. Det är det enda män inte kan kontrollera, eftersom det är biologiskt. Att ta bort "kvinna" blir ett sätt att osynliggöra henne. Att äntligen ta ifrån henne makten över reproduktionen och hennes kropp.
Adine varnar också för att det här tilltaget kan öppna upp för inskränkningar av kvinnors rättigheter i framtiden.
– Det här kanske ses som ett litet ingrepp i allmänhetens ögon. Men vi som jobbar med de här frågorna vet att kvinnors rättigheter aldrig är säkrade. Att ta bort kvinna i abortlagen, och därmed göra aborträtten till något annat än en kvinnofråga, öppnar upp för att kvinnor osynliggörs mer och mer – och det kan i slutändan leda till att kvinnors rättigheter begränsas.
Så hur tycker du att man ska uttrycka det i abortlagstiftningen?
– Jag tycker inte att man behöver exkludera någon för att inkludera någon annan. Varför inte skriva "kvinna eller den som är gravid"?
Med nuvarande lagstiftning finns möjligheten att till viss del göra abort hemma. Det handlar om så kallad medicinsk abort, då ett första läkemedel som påbörjar aborten tas på en abortmottagning. Det andra läkemedlet, som fullbordar aborten, kan man välja att ta hemma. I den nya abortlagen föreslås det dock bli möjligt att ta båda läkemedlen hemma, något som kan vara både positivt och negativt, menar Roks ordförande.
– På ett sätt kan det vara skönt för kvinnor att veta att man kan få göra aborten i hemmets trygga vrå. Däremot saknas det i den här utredningen en förståelse för att alla hem inte är trygga. Det finns män som vill kontrollera kvinnans reproduktion, och vi vet att reproduktion är kopplat till mäns våld. Vi ser till exempel att våldet ökar när kvinnan blir gravid. Om aborten utförs hemma ger det mannen ett redskap för att kontrollera och bestämma över hennes kropp och reproduktion, och det går inte att säkerställa att hon inte blir tvingad.
Adine Samadi menar att utredningen som har lagts fram saknar en feministisk våldsanalys.
– I Istanbulkonventionen står det skrivet att alla åtgärder som görs för att värna kvinnors rättigheter behöver en gedigen konsekvensanalys för att säkerställa att åtgärden inte kan komma att missgynna kvinnor. Här har man helt uppenbart missat den konsekvensanalysen, säger hon.
Utredningens betänkande kommer nu att analyseras och beredas vidare i Regeringskansliet. Samtidigt pågår ett arbete med att grundlagsskydda aborträtten, något som 2023 års fri- och rättighetskommitté också föreslagit i sitt betänkande till regeringen.
Ska abortätten vara grundlagsskyddad?
– Symboliskt kan det vara viktigt, men det beror ju helt och hållet på hur den grundlagen formuleras. Om det är kvinnans rätt och självbestämmande över sin kropp man vill skydda, då måste ordet kvinna vara med. Annars går till och med symboliken om intet.
I dag är aborträtten i Sverige i stort sett obegränsad, även om Socialstyrelsen behöver godkänna aborten efter vecka 18. Efter vecka 22 godkänns inte aborter om fostret är livsdugligt och det inte utgör en risk för kvinnans liv och hälsa. Och det är något som är värt att grundlagsskydda, menar Adine Samadi.
– Om man bara grundlagsskyddar "rätten till abort" kommer man fortfarande kunna göra begränsningar i själva abortlagstiftningen i framtiden, så länge abort fortfarande tillåts i någon mån. Så det är viktigt att man får in rätt saker i grundlagen – och att fokus är kvinnans rätt till sin kropp.
Roks kommer att skriva ett remissvar om förslagen kring den nya abortlagen. Du hittar alla Roks remissvar här.
Foto: Beata Cervin