3 viktiga artiklar om tillståndsplikten för skyddade boenden

Vart ska våldsutsatta vända sig?

Den 14 augusti 2025 skrev S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll tillsammans med Matilda Sundquist Boox, distriktsordförande i Gävleborg, debattartikeln "Vart ska våldsutsatta vända sig?". 

Utdrag: 

"Det oroar oss därför att de ideella kvinnojourerna är de första som läggs ner när den nya tillståndspliktslagen som reglerar de skyddade boendena börjar gälla. Lagens krav innebär en tung administrativ börda och ställer krav på bemanning och formell utbildning som många ideella jourer inte klarar. Erfarenhet, kunskap om patriarkalt våld och frivilligt engagemang räknas inte, trots att de är jourernas styrka."

Läs artikeln i Gefle Dagblad här

Regeringens svek mot våldsutsatta kvinnor måste få ett slut

Den 14 augusti 2025 skrev Centerkvinnors förbundsordförande Mari-Louise Wernersson tillsammans med Centerstudenters förbundsordförande Rasmus Elfström om den tysta katastrofen som pågår i Sverige – implementeringen av den nya lagen om tillståndsplikt för skyddade boenden.

Utdrag:

"Enligt SVT har över hälften av Norrbottens kvinnojourer slutat ta emot placeringar. Det handlar inte om ovilja att hjälpa, utan om att de nya kraven är omöjliga att möta för små ideella aktörer utan statligt stöd. Regeringen vet detta, men har ändå valt att skjuta upp uppföljningen till 2027." 

Läs artikeln i Upsala Nya Tidning här

Kvinnofrid – framgångar och bakslag

Den 18 augusti 2025 skrev Vänsterpartiets Maj Karlsson och Gudrun Nordborg om hur lagen om tillståndsplikt för skyddade boenden riskerar att slå ut kvinnojoursrörelsen. De betonar också riskerna med barns egna placering, som redan har inneburit att barn placerats hos våldsamma fäder istället för på skyddat boende tillsammans med sin mamma.

Utdrag:

"Än värre, lagen presenterades positivt: Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende, men den innebär faktiskt nya risker för både kvinnor och barn. De särbehandlas. Barnet behöver ett separat tillstånd. Det blir blixtbelyst av denna könsneutrala text i lagens förarbeten: ”Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. När det finns samtycke från båda vårdnadshavarna ska barnet beviljas insatsen med stöd av socialtjänstlagen. Saknas samtycke från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med, ska socialnämnden, efter ansökan hos förvaltningsrätten, kunna bevilja barnet en insats i form av skyddat boende.” Skulle detta kunna innebära att kvinnan inte skulle få ta med sitt barn till skyddat boende? Ja, dessvärre. Praxis varierar men vissa menar att risken för mannens våld upphör när kvinnan lämnat hemmet. Redan två månader efter att den nya lagen trätt i kraft kom den första domen som bekräftade detta. Där bestämdes att barnen skulle bo kvar hos pappan, trots att han utövat våld mot mamman."

Läs artikeln i Fempers här