Kalendarium
Plats: Sal B15, Campus Gotland
Den 1 april 2024 infördes en reform som innebar tillståndsplikt för skyddat boende. Sedan dess har omkring 40 kvinnojourer lagt ner sina boenden. Kvar finns vinstdrivande, dyra privata aktörer – och allt färre barn och kvinnor beviljas skydd.
Sedan april 2024 är skyddat boende en tillståndspliktig verksamhet inom socialtjänstlagen. Lagstiftningens urpsrungliga syfte var att stärka kvaliteten och stänga ute oseriösa aktörer. Men i praktiken har reformen fått långtgående konsekvenser.
Många ideella kvinnojourer har tvingats stänga sina skyddade boenden, samtidigt som privata aktörer tagit större plats där det görs vinst på mäns våld mot kvinnor och barn. Samtidigt placeras färre barn tillsammans med sina mammor på skyddat boende, nu när varje barn ska ha ett eget placeringsbeslut.
Vad händer med stödet när kvalitet definieras av byråkrati snarare än erfarenhet av våldets konsekvenser? Och vart tar kvinnor och barn vägen när trösklarna till skydd höjs? Med utgångspunkt i erfarenheter från kvinnojourer, forskning och aktuella analyser diskuteras reformens faktiska konsekvenser. Har lagstiftningen stärkt skyddet, eller försvagat det?
Adine Samadi, Ordförande, Roks
Tanja Peltola, Verksamhetschef, Kvinnojouren Piilopirtti
Emma Momqvist, Verksamhetsledare, Kvinnojouren Borlänge