Nyheter
De kommande tio åren kommer Sverige att utgå ifrån den nationella strategi som presenterades idag, tisdagen den 14 april 2026. Strategin gäller arbetet "mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck", och kallas Frihet från våld, utnyttjande och förtryck.
Roks har tagit del av både pressträffen och strategin och kan konstatera att den innehåller både positiva och negativa delar. Här kommer några av Roks huvudsakliga synpunkter.
I strategin går att läsa att mäns våld mot kvinnor tar sig olika uttryck, och att det finns olika våldsformer som jackar i varandra. Det står även att våld i hederns namn inte bör separeras från analysen om mäns våld mot kvinnor, vilket är den största anledningen till att regeringen väljer att ha en sammanhållen strategi för våldsformerna istället för att införa ha en separat strategi för heder. Samtidigt har regeringen plockat bort våld i hederns namn från det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, och istället skapat ett nytt, sjunde, delmål för enbart våld i hederns namn. Det motiverar regeringen med att våld i hederns namn har vissa "särskiljande drag".
Roks är positiva till att man har valt att ha en sammanhållen strategi för samtliga våldsformer inom mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Däremot anser vi att det blir otydligt hur man ska hantera våld i hederns namn när det ändå är ett eget delmål med en egen handlingsplan. Roks tror att denna otydlighet kommer att skapa förvirring och svårigheter, inte minst för socialtjänsten.
Roks anser också att motiveringen till att separera våld i hederns namn på grund av dess särskiljande drag är bristfällig. Särskiljande drag finns att hitta i alla våldsformer, inte minst prostitution och människohandel, även om analysen och orsaken är densamma för mäns våld mot kvinnor överlag.
Roks ser positivt på att regeringen i sin strategi slår fast att mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer är sprunget ur en maktobalans mellan könen. I strategin nämner man också vikten av att följa de internationella konventioner som Sverige har att förhålla sig till, till exempel Istanbulkonventionen, vilket är positivt.
Däremot reagerar Roks på att man i strategin benämner våld i hederns namn som patriarkalt, men detsamma görs inte i avsnittet som handlar om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel.
I strategin står det uttryckligen att civilsamhällesorganisationernas kunskap och erfarenhet ska beaktas när det kommer till jämställdhetspolitiken. Det tycker Roks är mycket positivt, särskilt eftersom regeringen ofta har bortsett från kvinnojourernas och tjejjourernas kunskap och erfarenhet de senaste åren. Inte minst när det kommer till tillståndsplikten, brottsrubriceringen kring psykiskt våld, lagen om placering av barn och i frågan om våld i hederns namn.
Roks noterar också att man i det kvinnofridsråd som nyligen inrättats inte har med någon representant från civilsamhället.
Roks ser mycket positivt på att en del av strategin är att säkerställa likvärdigt stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor i hela landet. Särskilt i en tid då omkring 40 ideella kvinnojourer tvingats lägga ner sina skyddade boenden sedan regeringen införde tillståndsplikt för skyddade boenden. Roks ser dock inte hur det är möjligt för regeringen att fullfölja sin strategi på den här punkten om man inte undantar de ideella kvinnojourerna från tillståndsplikten.
En av de fem huvudområdena i strategin är återfallsförebyggande arbete. Roks är mycket kritiska till behandlingsprogram för våldsamma män, då det inte finns tillräcklig evidens för programmen. Konsekvenserna av dessa behandlingsprogram är flera. Bland annat riskerar dem att hålla kvar kvinnor i våldet, i hopp om att våldet går att behandla bort. En annan konsekvens är att våldsamma pappor får ett "friskhetsintyg" som de kan använda i vårdnadstvister för att visa att de inte längre utgör risk för våld. Ytterligare en konsekvens är att brottet försvinner vid behandling – istället för att behandla våldet som ett brott behandlas våldet som en sjukdom av socialtjänsten.
I strategin lägger man också särskild vikt vid brottsbekämpning, där nya brottsrubriceringar och straffskärpningar ges stort utrymme. Roks ser inte att kvinnor och tjejer saknar brottsrubriceringar eller lagar. Dessa finns, men används bristfälligt. Det största problemet med brottsbekämpningen är att kvinnor och tjejer aldrig når så långt. Anmälningarna är få och uppklarningen är låg. Roks anser att det är där man skulle behöva lägga fokus gällande brottsbekämpningen.
Här kan du läsa regeringens nya strategi, Frihet från våld, utnyttjande och förtryck