Nyheter
Porr och prostitution är en del av mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer, och det krävs ett riktat arbete av såväl tjej- och kvinnojourer, kommuner och myndigheter för att arbeta såväl förebyggande, motverkande, stöttande och för att hjälpa tjejer och kvinnor att ta sig ur utsattheten inom pornografin.
Trots detta finns ingen nationell strategi eller samordning för att motverka skadeverkningar av porren.
Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda invånare får det stöd och de insatser de behöver från socialtjänsten. Det regleras i den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli 2025.
Ett särskilt ansvar åligger socialnämnden när det gäller att ge stöd till brottsoffer.
Under aktionsveckan mot pornografi, vecka 17, skickade Roks ut en enkät till Sveriges alla 290 kommuner. Påminnelser har skickats ut vid tre tillfällen mellan vecka 17 och vecka 45, 2025. Totalt har 73 kommuner deltagit, vilket omfattar både stora och små kommuner – från storstäder som Stockholm och Göteborg till mindre kommuner som Åsele och Munkfors. Granskningen sträcker sig geografiskt över hela landet, från Pajala i norr till Trelleborg i söder.
– Kvinnojourerna och tjejjourerna möter ofta kvinnor och tjejer som utsätts för grova övergrepp i både pornografi och prostitution. Samtidigt kan vi inte se att det är någon annan som tar ansvar för deras stöd och skydd. Därför var det intressant att undersöka kunskapsnivån och arbetet som kommunerna utför när det kommer till den här formen av mäns våld mot kvinnor och tjejer, säger Roks ordförande Adine Samadi.
Kommunernas svar visar att det kommunala skyddsnätet brister allvarligt när det gäller både kompetens och resurser. Mycket tyder också på att problemen handlar mer om prioriteringar än om faktiska ekonomiska begränsningar.
Kvinnor och tjejer utsatta i prostitution och pornografi möter ofta könsneutrala hemsidor, titlar och enhetsnamn där stödet huvudsakligen formuleras utifrån ”våld i nära relationer”, trots att många inte utsätts av någon de har en relation till. De möter också socialsekreterare som saknar samordnade insatser, tillräcklig kompetens för att identifiera utsattheten eller strukturer för att aktivt söka upp och nå dem. På så sätt läggs ansvaret för att bli förstådd och få stöd på den enskilda kvinnan eller tjejen, snarare än på det kommunala skyddsnätet.
Kommunernas rapportering visar dessutom att kvinnor och tjejer utsatta i pornografi ofta inte räknas in i det stöd som kommunerna är skyldiga att erbjuda.