Temaartiklar ur Kvinnotryck
Här kan du läsa de senaste temaartiklarna ur tidningen Kvinnotryck. Den senaste artikeln finns här nedanför. Länkar till artiklar ur tidigare nummer finns i spalten till höger.
Tema: Riksdagsvalet
Kvinnotryck 2/2010
Text:
Katarina Hörlin Barnekow Valrörelsen har börjat. Hur vill partierna motverka mäns våld mot kvinnor? Hindra fruimport? Ändra sexköpslagen? Läs Kvinnotrycks kartläggning (se "Kartläggning av partierna inför valet" ovan). De sju riksdagspartierna plus Feministiskt Initiativ avslöjar hur de politiskt tänker arbeta med de frågor kvinnojourerna dagligen brottas med.
Liberalen Nyamko Sabuni (fp) möter feministen Claes Borgström (s) i en duell. Läs hur Roks ordförande och jurist anser att nuvarande regering skött sig och vad de väntar sig av nästa – oavsett partifärg.
”Lagarna är bra men tillämpas inte”
Hur ser Roks på den förda politiken kring mäns våld mot kvinnor? Vi frågade ordförande Angela Beausang och styrelseledamot Marie Glaas, på EQ-juridik och Kvinnojouren i Uppsala.
Hur anser ni att regeringen skött sig, om man ser till Roks frågor?
– Den har framgångsrikt fortsatt det arbete som den förra påbörjade. Margaretha Winberg la grunden när hon skapade det Nationella Rådet för Kvinnofrid. Alliansregeringen har fortsatt satsa pengar. Det finns en kontinuitet. Just i våra frågor finns en politisk konsensus. Ute i kommunerna kan det lika gärna vara s-kvinnorna som moderaterna som ger oss sitt stöd, säger Angela Beausang.
– Vi har bra lagstiftning. Nu krävs en översyn kring hur den tillämpas. Besöksförbudet i det gemensamma hemmet har inte fungerat. Tillämpningen av vårdnads- och kvinnofridslagen måste ses över, säger Marie Glaas.
Varför fungerar inte tillämpningen av Vårdnadslagen?
– Gemensam vårdnad anses vara det som är bäst för barnet. Efter ändringen 2006 ska man väga in om barnet eller närstående utsätts för våld, risk för att barnet far illa eller förs ur landet. Men vi måste veta hur vi ska förstå våld? I ett fall där barnet kastades in i ett rum innan mannen misshandlade mamman slog rätten fast att det inte var tillräckligt mycket våld för att pappan inte skulle få delad vårdnad. Kunskapen om vad som sker med barn som bevittnar våld i hemmet måste bli större.
Varför fungerar inte Kvinnofridslagen?
– Det fina med den var att man såg brottet som en helhet: kvinnan behövde inte minnas exakt tidpunkt för varje våldtäkt, slag eller hot, utan den samlade terrorn och rädsla hon levt i vägdes in. Nu har HD sagt att övergreppen måste pågå med viss regelbundenhet och hålla en viss grovhet. Kränkningarna måste vara ”tillräckligt djupa”. Stick i stäv mot grundtanken i lagen. 1 – 1,5 års fängelse för 20 års terror är straffet idag. Ibland önskar jag att domarna insåg vad det innebär att vara rädd. Hur ont ett blåmärke gör. Hur psykiskt nedbruten en kvinna blir av att leva ett liv i rädsla. Lagarna är bra, men när HD dömer mildare straff får vi inte de effekter, som var meningen, säger Marie Glaas.
Båda anser att bemötandet måste bli bättre. Anmälningsmottagaren hos polisen är ofta civilanställd, med kort utbildning om mäns våld.
– De ställer fel frågor, skickar rapporten till familjevåld som lägger ned eftersom det aldrig kom fram vad det handlar om. Tidigare vände vi oss direkt till våldsroteln, fick åklagarbeslut på anhållan och ett värdigt bemötande direkt, säger Angela.
– Det finns fina projekt inom polisen i Söderort och Malmö. De frågar inte: ”Har du blivit misshandlad?” utan ”Har han knuffat dig? Skakat dig? Sparkat? Hånat dig?” Misshandlad är för många en rak höger. Få kvinnor känner igen sig, säger Marie Glaas.
– Ofta räcker det att fråga ”Hur har du det hemma?” och sen vara tyst. Hon bryter ihop och börjar berätta. Så måste berättelsen komma, ur henne själv. Vi har en övertro på andra yrkesgruppers kunskap. Anställ en erfaren jourkvinna som lärare på polis-, socionom-, jurist- och domarutbildningarna. Eller inför ett års praktik på en kvinnojour. Vi måste utbilda domarkåren, men där finns en rädsla för den ideella feministen, säger Angela Beausang.
– Jag håller med. Rättsväsendet behöver mer kunskap om mäns våld mot kvinnor. Juristlinjens studenter får en timmes undervisning, säger Marie Glaas.
– Med en advokat i ena fickan, och en jourkvinna i andra klarar sig varje kvinna i livet. Idag finns en diskrepans mellan teori och praktik. Det är bra att regeringen satsar pengar men det är för mycket pengar att lägga ut på saker som inte har någon nytta i verkligheten, säger Angela Beausang.
Polisen arbetar för bättre anmälningsupptagning
Text: Katarina Hörlin Barnekow
Polisen har 350 anmälningsupptagare som svarar när man ringer telefonnummer 114 14, Polisens kontaktcentrum, PKC. De flesta är civila.
– Poliser får numera 5-6 veckors utbildning i våld i nära relation under grundutbildningen på Polishögskolan. De civila mycket mindre. Det bästa är att göra anmälan om brott i nära relation på stationen. Detta framför allt eftersom det personliga mötet alltid är bättre och att polisen kan hålla ett förhör med kvinnan omgående. Det blir bättre kvalitét då, säger kriminalkommissarie Martin Permén, vid Rikspolisstyrelsen, RPS.
– Poliser får numera 5-6 veckors utbildning i våld i nära relation under grundutbildningen på Polishögskolan. De civila mycket mindre. Det bästa är att göra anmälan om brott i nära relation på stationen. Detta framför allt eftersom det personliga mötet alltid är bättre och att polisen kan hålla ett förhör med kvinnan omgående. Det blir bättre kvalitét då, säger kriminalkommissarie Martin Permén, vid Rikspolisstyrelsen, RPS.
Jourkvinnor säger att när en kvinna ska anmäla en man i nära relation för misshandel/kvinnofridskränkning, så möts hon allt oftare av en civil anmälningsupptagare som saknar utbildning i mäns våld mot kvinnor. Upptagaren ställer inte rätt frågor och det kommer inte fram att hon utsatts för kränkningar/våld. Då det inte kommer fram i rapporten väcker inte åklagaren åtal. Vad säger du om det?
– Våld i nära relation handlar om att kvinnan blivit hotad, slagen eller på annat sätt kränkt. Det finns en känd gärningsman och det ska mycket till för att det inte ska komma fram. När ärendet kommer till utredningsroteln sker nästan alltid ett nytt förhör med kvinnan. Utredarna här har ofta ytterligare sex veckors specialistutbildning. Utredarna kan både vara polis och civila utredare med annan akademisk bakgrund. Generellt sett är dessa utredare intresserade av dessa frågor och vill göra ett bra jobb. Självklart finns det åtgärder för att vi ska bli bättre både när det gäller anmälningsupptagning och utredning och detta är saker vi arbetar på, säger Martin Permén.
RPS har bland annat tagit fram en nationell handbok, ett åtgärdskort vid anmälningsupptagning och en interaktiv utbildning i vad som är viktigt att tänka på när det gäller våld i nära relation.
– Våld i nära relation handlar om att kvinnan blivit hotad, slagen eller på annat sätt kränkt. Det finns en känd gärningsman och det ska mycket till för att det inte ska komma fram. När ärendet kommer till utredningsroteln sker nästan alltid ett nytt förhör med kvinnan. Utredarna här har ofta ytterligare sex veckors specialistutbildning. Utredarna kan både vara polis och civila utredare med annan akademisk bakgrund. Generellt sett är dessa utredare intresserade av dessa frågor och vill göra ett bra jobb. Självklart finns det åtgärder för att vi ska bli bättre både när det gäller anmälningsupptagning och utredning och detta är saker vi arbetar på, säger Martin Permén.
RPS har bland annat tagit fram en nationell handbok, ett åtgärdskort vid anmälningsupptagning och en interaktiv utbildning i vad som är viktigt att tänka på när det gäller våld i nära relation.
Besöksförbudslagen förändras
Lagen om besöksförbud i det gemensamma hemmet blev ett slag i luften. Förra året utfärdades endast 99 förbud.
– Kraven måste sänkas för besöksförbud i egna lägenheten, säger justitieminister Beatrice Ask.
Text: Anna-Maria Carnhede
2003 trädde lagen om besöksförbud i den gemensamma bostaden i kraft. Men lagen, som drevs igenom av dåvarande justitieminister Thomas Bodström, fick inte den effekt som många hoppats. När Kvinnotryck kontaktar Thomas Bodström sätter han igång en utredning, som visar att under 2009 utfärdades endast 99 besöksförbud i det gemensamma hemmet, jämfört med 4057 ”vanliga” besöksförbud.
Skyldigheten att lämna sitt eget hem anses innebära ett kraftigare ingripande i en persons integritet än ett normalt besöksförbud. Därför krävs ”en påtaglig risk för att personen kommer att utsätta den sammanboende för våld, hot eller trakasserier.” Denna formulering har enligt en Brå-rapport gjort att kraven blivit för höga för att ett besöksförbud i den gemensamma bostaden överhuvudtaget ska kunna utfärdas.
– Det har då varit naturligare att använda sig av häktning istället eftersom situationen blivit akut. Dessutom kan det vara så att polis och åklagare inte känner till lagen tillräckligt. Jag tycker det finns starka skäl att förändra lagstiftningen samtidigt som det krävs utbildningsinsatser, säger Thomas Bodström.
Justitieminister Beatrice Ask håller med:
– Kraven måste sänkas för att få besöksförbud i den egna lägenheten.
Reglerna gjordes för krångliga för att kunna användas.
Hon poängterar dock att det är viktigt att väga in rättssäkerhetsfrågorna.
– Rättssäkerheten får vi aldrig tumma på, däremot är det viktigt att det finns effektiva rättsmedel för att skydda och förbättra skyddet för den som lever under hot och förföljelse. Detta har varit ett prioriterat område för alliansregeringen.
Beatrice Ask kommer under våren presentera en ny lag om kontaktförbud, som ska ersätta besöksförbudslagen. Den som bryter mot besöksförbudet ska kunna övervakas med fotboja och gps och straffskalan höjs till två års fängelse. Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag att förenkla för förföljda kvinnor att få larmpaket.
Fotnot: Sedan artikeln skrevs har Angela Beausang och Thomas Bodström skrivit en gemensam debattartikel i Aftonbladet ”Tvinga brottslingen att flytta – inte offret” (AB 29/4)
Vallöfte från 2006
Text: Johanna Wiman
Alliansen slog i sitt valmanifest inför valet 2006 fast att ”oavsett
vem som hotar, misshandlar, eller våldtar måste kvinnors frihet och
trygghet säkras”. Den lovade också att konkretisera målen i en handlingsplan.
Arbetet är ännu inte avslutat men väl påbörjat. Löftena som alliansen kan bocka av är framförallt förbättrat stöd till kvinnor som utsatts för våldsbrott, behandling för män som slår och ökad forskning kring mäns våld mot kvinnor.
I handlingsplanen finns dock inga tydliga svar på hur man ska uppfylla löftet om förslag som kortar rättsprocessen, inte heller framgår hur man som lovat ska se över de regler som påverkar kvinnors utsatta ekonomiska situation.
Handlingsplanen 2007/08:39 omfattar 56 åtgärder inom sex områden. Cirka en miljard kronor har avsatts.
Duellen – Claes Borgström och Nyamko Sabuni
Dags för duell. I ena hörnan socialdemokraternas talesperson i jämställdhetsfrågor, feministen Claes Borgström. I andra jämställdhetsministern, folkpartisten och liberalen Nyamko Sabuni.
Text: Linnea Edin
Behövs ett könsmaktsperspektiv i analysen av mäns våld mot kvinnor, Claes Borgström?
– Absolut. Man kan inte tala om mäns våld mot kvinnor utan att nämna könsmaktsordningen. Det handlar inte om särskilda män, det är ett mönster som sitter djupt i vårt samhälle. Om man vänder på det – i ett verkligt jämställt samhälle förekommer inte den här typen av våldsyttringar.
Hur får vi ett jämställt samhälle?
– Det finns inga enkla svar. Men delvis genom lagstiftning, att ge fördjupad kunskap till dem som jobbar med de frågorna och till beslutsfattande personer. Jämn fördelning av barnledighet skulle förändra väldigt mycket. Dels skulle det påverka situationen på arbetsmarknaden. Män skulle också få närmare kontakt med sina och andras barn, vilket skulle minska våldsbenägenheten.
Ska straffsatserna höjas för kvinnofrids- och sexualbrott?
– Jag har skrivit en artikel tillsammans med Thomas Bodström om att vi måste markera tydligare mot de allra grövsta våldtäkterna. Vi vill införa brottsrubriceringen ”synnerligen grov våldtäkt” för att se till att de brotten inte hamnar i den lägre delen av straffskalan. Men generellt är inte ett högre straff sättet att förhindra brottslighet.
Hur kommer ditt parti att hantera de män som systematiskt gifter sig med kvinnor från andra länder, misshandlar och utnyttjar dem här?
– Det är ett hemskt uttryck, men det finns män här som gifter sig med svenska kvinnor och misshandlar och utnyttjar dem. Det är svårt att säga att just den typen av män ska ha högre straff än andra som begår samma brott. Men det finns inslag av etnisk diskriminering i det; kvinnor anses inte lika mycket värda, och kvinnor från Thailand ännu mindre värda, vi måste arbeta med det synsättet.
Finns det hedersrelaterade förtrycket/våldet i den svenska kulturen?
– Det uttalade hedersrelaterade våldet – att hämnas inom familjen för att bevara hedern – finns inte riktigt kvar i Sverige. Men att det finns en hederskultur i Sverige är klart, det har talats om Bjästa som ett exempel på det.
Hur vill du förbättra för barnen när mamman utsätts för övergrepp i en relation?
– När Socialdemokraterna hade regeringsställning förra gången skärptes reglerna för barn som bevittnar våld. Nu tycker vi att man måste gå vidare och utreda om vi ska kriminalisera att barn utsätts för att bevittna våld. Om det blev ett brott skulle Socialtjänstens utredningar skärpas och gå snabbare.
Behövs ett könsmaktsperspektiv i analysen av mäns våld mot kvinnor, Nyamko Sabuni?
– Ja, det är viktigt. Såväl mäns våld mot kvinnor som hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa.
Varför slår män kvinnor? Vilket är bästa sättet att få stopp på detta?
– Det behövs ett helhetsperspektiv för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Utveckling av polisens, rättsväsendets, sjukvårdens, socialtjänstens och kvinnojourernas arbete med fokus på den som utsatts för våld är avgörande. Det behövs mer kunskap kring orsakerna till varför vissa män utövar våld och utvecklade fungerande metoder för att få dem att upphöra med sitt våldsamma beteende.
Ska straffsatserna höjas för kvinnofrids- och sexualbrott?
– Regeringen har lämnat propositionen "Skärpta straff för allvarliga våldsbrott". De skärpta straffen inkluderar sexualbrotten. När det gäller sexualbrottslagstiftningen genomförs en utvärdering som ska komma med förslag på förbättringar och förändringar.
Hur kommer ditt parti att hantera de män som systematiskt gifter sig med kvinnor från andra länder, misshandlar och utnyttjar dem här?
– Globalisering och migration innebär att människor gifter sig över nationsgränser. Många som flyttar till Sverige är så kallade ”kärleksinvandrare”. Det är inte fel i sig. Däremot är det oacceptabelt om det leder till att kvinnor från andra länder tvingas leva med våld och hot i Sverige. Migrationsverket ska därför se över hur reglerna tillämpas.
En lagändring som vi genomfört ska tydliggöra socialtjänstens ansvar för att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, även de med tillfälligt uppehållstillstånd, får den hjälp de behöver. En särskild utredare har också tittat på möjligheten att erbjuda samhällsorientering till bland annat kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd.
Finns det hedersrelaterade förtrycket/våldet i den svenska kulturen?
– Ja. Det har under lång tid varit tabu att diskutera frågan, opinionsbildare har kallat det rasistiskt att uppmärksamma frågan. Alla former av förtryck av kvinnor är oacceptabelt och kan inte ursäktas med kulturella eller religiösa förklaringar.
Hur vill du förbättra för barnen vars mammor utsätts för övergrepp i en relation?
– Barnperspektivet finns genomgående med i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Barns behov av stöd och skydd beskrivs till exempel i skärpningen av socialtjänstlagen och satsningar på kvinnojourer.
Fakta Claes Borgström
Bakgrund: Jur. kand 1974
2000 – 2007 Jämställdhetsombudsman, JämO.
Aktuell: Socialdemokraternas talesperson i jämställdhetsfrågor sedan 2008.
Verksam som advokat.
Är du feminist?
– Självklart. Jag vet inte varför människor är så skygga för det ordet. Vi lever i ett samhälle där förutsättningarna inte är lika för kvinnor och män, och när man ser det och vill ändra på det är man feminist.
Hur kan statusen höjas för alla de tusentals jourkvinnor som arbetar ideellt med att stödja och skydda utsatta kvinnor?
– Jag tycker att jourkvinnor har hög status, men vi borde tydligare redogöra för det, de gör ett otroligt viktigt jobb. Samtidigt kan inte samhället lämna över ansvaret för förändring till ideella arbetare, det är ett gemensamt ansvar.
Fakta Nyamko Sabuni
Bakgrund:Högskole- och universitetsstudier i juridik, migrationspolitik och information och kommunikation. Valdes in i riksdagen år 2002.
Aktuell: Jämställdhets- och integrationsminister sedan 2006.
Är du feminist?
– Jag är liberal och i det ingår självklart kampen för ett jämställt samhälle.
Hur kan statusen höjas för alla de tusentals jourkvinnor som arbetar ideellt med att stödja och skydda utsatta kvinnor?
– Alla de som jobbar på kvinno- och tjejjourer är riktiga hjältar. Vi vill höja deras status genom det som genomförs under mandatperioden; ökade resurser och kvalitetssäkring av verksamheten.
Intervjun med Nyamko Sabuni är gjord via mejl.
Kommentarer
Skriv ny kommentar