Tema: Hedersvåld

Hedersvåld möts med rättigheter

”Det är starka tjejer som bryter sig loss. Vi som möter dem måste ha strategier”. Möt Juno Blom, utvecklingssamordnare på länsstyrelsen och jourkvinna hos Norrköpings Kvinnojour.

Hon sitter och filar på ett pressmeddelande om projektet ”Kärleken är fri” innan intervjun. Ovanligt, oftast är hon ute och föreläser. Minst 80 föredrag om året. Inför varje funderar hon på formuleringarna ”för att inte få VIP-kort hos Sverigedemokraterna.”
– Jag utgår från handlingen och FN:s konvention om mänskliga rättigheter. De gäller alla. Handlar någon så att dessa rättigheter kränks är det fel. Det hade varit rasistiskt att inte bry sig om flickornas rätt till utbildning. Det är att utöva diskriminering. Det har jag själv gjort.
– När jag var lärare lät jag flickor slippa gympan, slippa simma, på föräldrarnas begäran. Jag förstod inte att mitt perspektiv låg i vuxenvärlden Jag var inte bara okunnig, utan kränkte barnets rättigheter. Hade jag haft insikt hade jag utgått ifrån barnet. Då tyckte jag att jag visade respekt för en familj som varit genom mycket, men jag visade likgiltighet för barnets rättigheter.

Likgiltighet är dock det sista Juno förknippas med. Hedersbetygelser som Fadimes minnespris och Ordfronts demokratipris har fallit över henne.
– Ju mer jag arbetar med detta, desto mer inser jag hur lite jag vet, säger hon och ber om ursäkt för att det ringer på andra linjen. En polis behöver snabba råd. Hur göra med en ung kvinna som hotas av tvångsgifte? Juno hänvisar till olika lagrum. Ofta ringer personer från andra myndigheter för att dubbelkolla med henne. Det är bra. Den teoretiska kunskapen
finns. Nu ska den användas praktiskt.
– Polis, socialtjänst, sjukvård, skola – överallt måste man kvalitetssäkra, gå från generella omdömen till specifika kännetecken på hedersförtryck. Vi har haft för få ärenden som kommit samhället tillkänna, därför har vi missat flera fall. Bakom självskadebeteende och missbruk kan det döljas hedersrelaterat våld. Alla måste ha körkort i frågan och varje person som möter dessa unga kvinnor måste använda sig av sin fingertoppskänsla.
Hon vill se mer samarbete. Även kvinnojourerna emellan.
– Vi ska skriva ner våra metoder och dela med oss. Det handlar om människors liv. Det är starka tjejer, Pippi Långstrump upphöjt till tio, som trots konsekvenserna väljer att kämpa för sin självständighet. Vi som möter dem måste ha strategier.

”Kärleken är fri” är en informationskampanj av RPS, socialtjänsten, Rädda Barnen, kvinno- och tjejjourer och länsstyrelsen.

Råd till jourer
• Har vi rum, men inte resurser är det bättre att hjälpa henne till annat boende. Två nätter kan hon vara på jouren, sen måste det finnas en plan.
• Samverka med andra myndigheter. Var tydliga med ansvarsfördelning och ödmjuk inför varandras kunskap.
• Om kvinnan bor på jouren se till att hon får professionell samtalskontakt utanför jouren. Hon kan uppleva att hon står i beroendeställning till jourkvinnorna och behöver tala utan hänsyn.
• Gör henne delaktig i allt. Hon måste öva i att fatta egna beslut.
• Ta med tjejjouren. Det kan vara lättare att prata med en jämnårig.
• ”Kompotten” är ett metodstöd med praktiska tips i hur man närmar sig och möter tjejer/kvinnor som brutit från ett hedersrelaterat förtryck.
Beställ på www.hedersfortryck.se

”Ibland talar tiden för oss”

Varje familj och varje utsatt kvinna är olika när det handlar om hedersrelaterat våld. Men vissa tecken är desamma.

Böcker och utredningar om hedersrelaterat våld, HRV, har sköljt över oss i år. En novemberkväll pågick inte mindre än tre konferenser i Stockholm. Samtidigt.
– Det är bra med fokus, men kunskapen är fortfarande ojämn, säger Azam Qarai, på Linnamottagningen, som tar emot och förmedlar skyddat boende åt unga personer utsatta för HRV.
Alla föredrag föregås av en diskussion kring ordet heder. Heder är ett relationsbegrepp, har Astrid Schlytter skrivit. ”Det är män som har heder och inte kvinnor, däremot är mäns heder beroende av kvinnors beteenden”.

Grundtanken är att kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig. Allt som kan få igång rykten måste hindras. Hennes liv begränsas. Om rykten uppstår anses det vara hennes eget fel. Skammen drabbar familjen och hon straffas. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt och socialt, enligt Socialstyrelsen. Hederstänkande utgår inte från någon speciell religion, ingen speciell kultur, utan i grunden handlar det om mäns överordning. Det som skiljer det hedersrelaterade förtrycket från våld i nära relation är dess kollektiva karaktär.
”Det kan finnas flera förövare av båda könen och våldet kan sanktioneras av familjen. Därför behövs specifik kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck”, skriver integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i regeringens handlingsplan.

5000 hedersmord förekommer varje år i världen, enligt FN. Ingen vet hur många som döljs bakom fingerade olyckor och självmord. Sverige har haft tre kända hedersmord. Pela. Sara. Fadime.
– Morden föregås av isolering, hot, våld. Socialtjänst, skola och polis måste se tecknen
tidigare. Inte göra misstaget att lösa problemen tillsammans med familjen, säger Azam Qarai.

En av höstens böcker är skriven av pseudonymen Melissa. I fyra år har hon flytt en vardag ”präglad av fysiskt och psykiskt våld, grundat i en kristen hederskultur”, som baksidestexten till ”Vilsen längtan hem” säger. Hon skriver om skyddsboende, saknaden efter syskonen och hur ont det gör när mamman ringer och ropar hennes namn på mobilen. Idag lever ett hundratal unga kvinnor som Melissa.
– En del kan aldrig se sin familj igen. Andra kan, om relationen sker på hennes villkor. Vi vet inte på förhand. Ibland arbetar tiden för oss. Smärtan i saknaden efter barnet blir för stark. De säger ”Kom. Du får leva ditt liv, berätta bara inte för oss vad du gör”. Andra kan aldrig återvända, säger Azam Qarai.

Tjejerna som flyr är olika. Vissa högutbildade, andra saknar helt kunskap om hur samhället fungerar. Fast efter uppbrottet följer nästan alla samma mönster.
– Hon är först mycket ledsen. Sedan vill hon upptäcka världen, för att i nästa fas överrumplas av skuldkänslor. Ensamheten är svår, vi får aldrig lämna dem ensamma i den kritiska fasen. Ofta håller de kontakt med vissa i familjen. Ibland manipuleras de för komma hem. Många står inte ut och återvänder. Ofta till tvångsäktenskap och våld, säger Azam Qarai.

”Vi måste se maktrelationerna inom familjen”

Vi har skapat bilden av idealtypen av hedersvåld. På ena sidan en individuell ung kvinna som vill bli svensk. På andra en kollektiv familj utan inbördes maktrelationer. Det sägerÅsa Eldén, fil dr i sociologi vid Uppsala Universitet.

De senaste åren har vi genom forskning fått mer kunskap om hur våld mot kvinnor hänger ihop med våld mot barn. Men den kunskapen tar inte med oss när vi ser på mödrarnas roll vid hedersrelaterat våld, påpekar Åsa Eldén.
– Fokus har främst legat på den unga kvinnan, dottern, som vi förutsätter vill leva ett ”svenskt” liv. De andra kvinnorna i familjen, som mödrarna, har varit osynliga, utöver den uppmärksamhet de fått i kraft av utövare.

I projektet ”Spänningsfyllt moderskap” har hon arbetat med att synliggöra de olika aktörerna i familjer med hedersnormer.
– Vi måste se kopplingarna mellan olika offer i ett våldspräglat vardagsliv.
Tillsammans med två skyddsboenden har Åsa Eldén skrivit manualen ”Våld och kontroll i hederns namn”, som synliggör våldets konkreta sammanhang.
– Vem har utövat våldet? Finns det fler som drabbats? Det är inte irrelevant att diskutera mödrarnas roll i förtrycket, men vi måste se den i skenet av deras egen utsatthet och lojalitet mot mannen. Annars hamnar vi i en återvändsgränd.

2003 doktorerade hon med ”Heder på Liv och död, våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder”. En del av den handlar om att förstå hoten, inte som en gärning i stunden, utan som ett pågående brott. I flera utredningar kring Sara, som mördades i Umeå 1996, viftades hennes fruktan för mordhot bort, som barnsliga. Hon placerades även hos en släkting, trots att hon själv ville stanna i fosterhemmet.
– Idag har kunskapen blivit större. Man har exempelvis insett att man inte kan blanda in föräldrarna, och att kvinnor behöver skydd. Men mycket återstår att göra.
Hur anser du att det hedersrelaterade våldet främst ska bekämpas?
– Genom att sätta fokus på våldet, använda de kunskaper vi har om våldets mekanismer och konsekvenser och inte fastna i frågan om ”likhet” eller ”skillnad” utan se alla former av könsrelaterat våld i vårt samhälle i sitt sammanhang.

Kännetecken
Ingen eller starkt begränsad fritid, inte få följa med på klassresa, lära sig simma, tala med pojkar. Bortlovad vid 14 – 16 års ålder. Hot och misshandel i hemmet: utfryst efter att ha talat med socialtjänsten, eller med en pojke, örfilar, sparkar, slag, hot om att familjemedlemmarna
ska begå självmord om hon inte ändrar/fogar sig. Det drabbar även andra, som HBT-personer.
Källa: Kvinnors nätverk.

Mer i tidningen!

Anonymt, utan bild och med fingerat namn, berättar Nada sin historia. Hennes arrangerade äktenskap är slut. Hon är skild. I samförstånd med sin förre make bygger hon nu upp ett självständigt liv. Läs hennes berättelse i senaste numret av Kvinnotryck!

Beställ en prenumeration på Kvinnotryck här!